Mars

Från molniga himlar

slår regnbågen ned

Den röda färgen

finns i rösten

Den gröna

sitter i fåtöljen

Den blåa

skimrar genom

strumpbyxorna

och vid fötterna

finns en skatt

av örhängen

och hårspännen

Säg det inte

Spellistan väser hest

the smiths kastar

oss mot varandra

och du visar

mig hemligheter.

Ackord som

träffar strängar

skälver igenom kylan

får isen att klämta

som inlandskyrkor.

Säg det inte,

berätta inte om

din barndom

berätta inte 

om kullen

bakom skolmatsalen.

Havets saltflingor

smälter på tungan

ändrar smak

det ögonblick

du lutar dig

mot karmen.

Du säger att

vid taknocken

ligger en dimma

som kommer

från Irlands fält

och som du

famnar varje kväll.

Säg det inte,

berätta inte om

din tvekan

berätta inte 

om såren

du binder med blad.

Från vintern

sipprar atmosfären in

och gåshudens

ursprung glöms.

Skakningar dämpas

till bruset utanför,

kvällar rinner

genom livet

och försvinner.

Så säg det inte,

berätta inte.