Mellan molnen
finns klippan
dit natten
kommer sist.
Långa kyssar
och ögonblick
som höll mer
än vad de lovade.
Långa dagar
och skuggor
som aldrig
svalnar.
När Venus tänts
knackar jag askan
över havet,
går hem.
fredag 8 oktober 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar