Himlen gråter
havet är argt
och jag mittemellan
på verandan
inne i huset
hör man steg i trappan
över klipporna
in i skogen
en örn över allt
Jag faller
genom alla isar
, med mammas
garnnystan
i mitt bröst
och varje dag
vet jag inte
hur jag ska säga
det jag tänkte på
innan jag somnade
Under natten
kom skummet
till stränderna
och gruset
till ögonen
och nystanet
har spunnit sig
ännu ett varv
vinden
biter sig in i träet
färgen
på förhoppningarna
flagnar
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar