Ett hus
hälften sten, hälften trä
och jag är hälften mig själv
och hälften någon annan
och ständigt bortrest
i ärenden
Vet inte vilken roll
hur man lyfter
från kökssoffan
flyter genom
fönsterspringor
Det finns fem banor
som tankarna vandrar i
och på något sätt
kommer de inte längre
än till utgångspunkten
är inte något
annat än en dröm
som berättas
utan att någon lyssnar
när lakanen är varma
och trassliga
och molnen sänks
och stiger
med andningen
och klockslagen
ekar genom ryggraden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar